Paus

Nej nåt mer blir det nog inte här.  Jag tar en paus…

Att gå eller inte gå

Det var ett tag sedan jag skrev. Jag har varit på fastlandet och firat jul

Nu förbereder jag mig inför en personalfest. Jag är en total modekatastrof och vet inte hur man bär upp en klänning men nu har jag lånat en och jag känner mig som ett ufo.
Jag funderar på att inte gå, fester gör mig nervös. Man ska prata och vara social och jag är rädd att göra bort mig.

Samtidigt är det årets stora fest, med artister och överraskningar och det låter ju spännande.

Nu åste jag gå

Dilema

Jag var och köpte två stycken ljus bollar som jag tänkte pynta fönstret med.

Jag blev grymt förvånad när jag packade upp den ena kartongen och den var tom!

 Det är detta jag har svårt för , att hävda min rätt. Jag skulle ju vara tvungen att ringa butiken men jag var riktigt nervös och tänkte strunta i det flera gånger.

Problemet är att butiken ligger på andra sidan ön och det är liksom inte alls med vägen som jag brukar köra.

Butiksägaren bara skrattade när jag tillslut ringde, och bad mig komma in och hämta en ny ”boll” Ok sa jag vagt men tänkte sen när jag lade på att bara bensinkostnaden kommer att kosta lika mycket som ljusbollen. De borde i såfall betala min bensin. Skulle jag ringa upp och säga det? Vågar jag kräva det när jag kommer dit?

Det är jobbigt för jag känner att jag är till besvär och kräver saker. Fast jag egentligen innerst inne ju VET att de borde skicka, ge mig denna lampa utan att jag ska behöva ha en extra kostnad för det. De sålde ju faktiskt en tom kartong till mig.

Det låter säkert som en skitsak för vem som helst men för mig är det svårt och något jag måste arbeta på ideligen.

Dagen i dag

I dag ska jag pyssla lite. Städa bilen och diska bland annat. Det är fint med ljus så jag skall nog iväg och köpa lite värmeljus och mysa lite med den bok jag läser nu. En bok som för övrigt är grymt bra! Lite svår att hålla i dock eftersom det är på 900 sidor och en pocketbok.

Jag har börjat träna på gym och det är så skönt att känna att kroppen arbetat. Jag har en skön träningsvärk i dag.

Jag hade lite svårt att sova i natt på grund av en händelse på jobbet som gjorde mig handlingsförlamad trots att jag varit med om det en gång tidigare. Jag tänkte mycket på hur jag kunnat handla annorlunda.

Alla grannar och hus omkring har pyntat så fint med stjärnor och ljusstakar i fönstren. Det är mysigt när man är ute och går om kvällarna. Kanske själv ska ha en stjärna eller nåt? Får se vad det blir i dag.

Önskar  alla en trevlig advent.

Bonde söker fru

Sitter och tittar på Bonde söker fru.  Vilket hemskt program egentligen. Att bli ratad, utröstad ofentlig inför svenska folket.

Che Guevara

     Vem var Che Guevara? Vad hade han för tankar och vad kämpade han egentligen för? Detta var några tankar jag hade när jag köpte Björn Kumms bok: Che.

Björn Kumm är journalisten som var en av de som 1967 stod på flyplatsen i den Bolivianska staden Vallegrande och såg liket av Che Guevara visas upp.

  I Björns bok får vi följa Che Guevara från början när han studerade till läkare och sedan drog sig ut med sin motorcykel runt syd Amerika. Guevaras revolutionära liv börjar när han klev ombord på en liten båt som tog honom tillsammans med 80 st andra gerillasoldater till Kuba för att starta ett gerilla krig.

Boken beskriver revolutionen och hur Che Guevara blev den främste ledaren.  Den beskriver även hur han kämpar i Kongo och sedan tillslut i Bolivias djungler.

Början av boken är bra. Det är där jag känner att jag kommer huvudpersonen nära. Sedan är det en lång transportsträcka i beskrivningar av krigsföring och gerilla krig. Jag tröttnar rätt fort och har fortfarande mina frågetecken om vem Che Guevara var när jag lägger ifrån mig boken. Och jag undrar fortfarande hur han kunde bli och varför han är en ikon för många.

Che lämnade efter sig en mängd dagböcker och vad jag förstår har några av dem blivit översatta till svenska. Kanske är det där man ska söka för att lära känna Che.

 

Vems ansikte vill du ha på din tröja?

Jag skulle till Stockholm, men det blåste så otäckt och vägen är igenmurad av snö så jag stannade hemma. Jag är ledig några dagar och vet inte vad jag ska hitta på att göra.

Jag läser en bok om Che Guevara. Jag har ju hört talas om honom och ville läsa lite om vem det var.

Nu har jag inte läst hela boken men jag funderar på varför människor köper tröjor med hans bild, och beundrar honom så mycket. Ja han kämpade för det han trodde var sant .Han kämpade för frihet men han gjorde det genom att döda människor i sin väg.  Det tycker jag inte man skall hylla någon för. Nej då tycker jag fortfarande Mahatma Gandhi skall pryda min tröja eller min vägg.

Men jag läser vidare och kanske byter uppfattning.

Såhär ser det ut om man tittar ut.

Mask

Gladmasken är på.

Karaktär?

Så svårt det är med mat.

Hemma hos mamma var det jag som lagade maten annars hade vi inte fått någon mat. De mesta av pengar gick dock till sprit och droger och jag hade bara lärt mig laga makaroner så det blev makaroner nästan varje dag. Tur skolmaten fanns.  Ytterligare en bra grej med sverige, gratis skolmat! Hade inte det funnits så vet jag inte vad.

Nu har jag fastnat i makaronsvängen. Jag har inga idéer till vad man kan laga. Hur man tillagar och jag är inte speciellt intresserad heller. Men jag måste ju.  På jobbet har vi fått göra hälsoprofiler. Och pratat om våra kost och motionsvanor med utbildade personer.

Summa sumarum så låg jag på en kurva som var ”mindre bra” översatt till ren svenska : det var åt skogen! längst ner på kurvan. Jag är inte förvånad men nu har jag verktyg till att förändra detta. Dessutom har samma kloka människa som gav mig Kalle Anka tidningar gjort ett matschema till mig och det fungerar faktiskt för det mesta,  Tack!

Ingen kan motionera åt mig och ingen kan laga mat åt mig. Det är bara jag som kan förändra.

Hur var det med karaktären egentligen?

Ensamhet

Det är om ryggen man känner saknad.

Framsidan håller nog masken. Ansiktet kan, om inget annat träffa sig själv i spegeln. Det är nacken som är ensam.

Magen kan man ta  i famnen och rulla ihop sig om.

Men ryggen blir kvar, ensam.

Det är därför huldror och djinner framställs med urholkad rygg-ingen trycker nånsin sin varma mage bakifrån mot dem. Där arbetar istället ensamhetens håljärn.

Ensamheten möter man inte. Den kommer bakifrån och hinner upp oss.

 

 

Från utrota varenda jävel av Sven Lindqvist

Mahatma Gandhi

Jag har precis läst ut en bok som handlar om Mahatma Gandhis liv och död.

Jag trodde jag hade koll på vem han var, men nej han var/är så mycket mer!

Han levde verkligen upp till ”för att förändra världen måste du börja med dig själv”.  och han levde som han lärde. Få kan mäta sig md honom,  Nelson Mandela och Martin Luther King är två .

Visst hade han ibland lite märkliga  ideér men jag bortser ifrån dem. Allt han önskade var att få fred och rättvisa för alla människor oavsett religiös tillhörighet.

Och det är just det som är kärnan. Fred, oavsett religiös tillhörighet. Vi måste acceptera varandras olikheter och inse att vi alla är människor som istället för att förminska varandra ,tjänar på att lära oss av varandra.

Gandhi är förebilden för kärlek till mänskligheten, kampen för rättvisa utan profit, eller prestige. Om vi alla bara hade lite av det mod han hade skulle världen förhoppningsvis vara lite ljusare

Otrohet och fylla

Aftonbladet skriver om kvinnor som vädjar till kanal 5 om att inte sända realityserien om livet på Finlandsbåtarna.

Citat: Jag var iväg med Cinderella tidigare i år och vill absolut inte att ni ska visa något från den resan. Efter resan blev jag gravid och jag vill verkligen inte att min man ska se vad jag gjorde.”

Vad är det som händer??  Så fort alkohol finns med i bilden ska det hånglas och vänstras. Det är tragiskt att vi dricker oss så fulla att vi inte ens minns vad vi gjorde eller mår dåligt dagar efteråt på grund av ångest.

Är det inte brist på respekt när man dels super sig så full, blir gravid och dessutom inte vågar stå för det man gjorde och dessutom skyller på en tv kanal att de förstör äktenskapet om de sänder serien?

 Att åka med finlandsfärjan har ju alltid varit lika med fylla, otrohet och galenskap. Precis som om alla barriärer och moraler försvinner ut så fort de lättat ankar och fått in första drinken.

Men det är ju så med alkohol, att vettet försvinner i takt med att promillehalten ökar i blodet . Och om man tänker efter…hur kul är det egentligen?

Nu låter jag som en riktig moraltant och vem är jag att döma?

Nej jag dömer ingen, men det får i allafall MIG att tänka till.

Lyssna

Så himla svårt det kan vara ibland.

Det finns så mycket borden och måsten som jag inte klarar av , främst är det träning och att äta bra kost som just nu liger i träda för mig. Men det jag retat mig mest över de sensate dagarna är hur lite jag lyssnar på andra människor.  

Jag märker hur jag stänger av och bara nickar och ler när någon börjar prata om sin familj och sin vardag. Jag nickar och ler men är egentligen någon helt annan stans.  Och var jag egentligen är har jag inte någon aning om. Det känns som om jag är i ett icketillstånd.

Jag som hela tiden, eller för det mesta tyckt att varje människa bär en historia och intresserat mig för personers liv. Nu tycker jag mest det är tråkigt och ointressant när man berättar om sina bilköp, räntor och barnsjukdomar. Hur ska jag hitta tillbaka? Är det bara en fas eller vad är på gång?

Dilemma

Idag är det Gotlands största marknad på Hemse. Dit åker ca 20 000 personer för att träffa folk, köpa kokostoppar och strumpor. Ganska trevligt är det att strosa där bland alla stånd. Men idag regnar det ganska rejält och jag vet inte om jag ska trotsa regnet och åkta dit.

För en vecka sedan kom min chef till mig och sa att de ville premiera mig som arbetat mycket övertid under några dagar. Det blir en middag tillsammans med tre av mina närmaste chefer och en annan person som de också ville uppmuntra. Det var ett trevligt initiativ och jag tackade ja direkt.

Men sedan började jag fundera. Jag tycker alla har jobbat på bra dessa dagar att alla borde få gå på middag. Därför hade jag en tanke på att tacka nej och säga att de minsann får bjuda alla andra också.  Men sedan tänkte jag vidare. Varför ska jag vara så diplomatisk, det är inte mitt ansvar att bjuda in hela arbetsgruppen. Det är en sak mina chefer får tänka på.

Därför ska jag ut i kväll och jag som är lite blyg och tystlåten känner mig lite nervös.

Ett steg i taget

Vem är jag, var är min plats och vad har jag för syfte?

Detta är frågor jag ofta återkommer till. Jag läser böcker om Kristendom, Judendom, Buddhism, och en mängd  andra religioner och dess undergrenar. Jag läser böcker om andra människors liv med förhoppning om att hitta mig själv, min tro och min plats på jorden.

Men jag börjar tvivla på om detta är rätt sätt att gå. Jag kan inte hitta någon livsbeskrivning och bruksanvising i böcker som andra skrivit. Jag måste ju läsa och skriva min egen bok. Det är en smått Jobbig insikt. Att resa inåt skrämmer.

Höst på ön

Hösten är vacker med sina färger. Jag älskar att bo på denna ö eftersom man kommer naturen så nära. Har jag varit ifrån Gotland så känner jag hur jag saknar doften av saltvatten. 

Här en bild från stora Karlsö

 

En bild från idag i stormen:

 

Alkohol

Idag tänkte jag skriva ett långt inlägg om andlighet och hade många existensiella frågeställningar. Men jag har annat viktigt att säga just nu.

Det handlar om alkohol.

Det har precis varit helg och på jobbet frågar man ut varandra om man varit ute nåt på krogen. Hur bakfull man är och om man ska ut i nästa helg igen.

Jag är aldrig ute på krogen, vilket gör att jag ibland känner mig lite utanför. Varje gång vi ska ha en personalträff, umgås och teambilda så bjuds det på alkohol på kvällen. Det är en umgängesdryck som många inte klarar av att hantera. Det är tillochmed status att vara den som drack mest och gjorde bort sig bäst.

Jag anses nog som en riktig tråkmåns som väljer att låta bli att dricka. Visst har jag ”trillat” dit, varit full och haft ångest efteråt. Men jag måste akta mig extra noga. Min mamma var alkoholist.

Sånt ligger i generna har jag hört. Men ibland är det riktigt svårt att motstå grupptrycket.

Varför? Är frågan jag ställer mig. varför börjar man dricka, hur blir man beroende, hur tänker ens förälder som blivit beroende av alkohol? Vet dom innerst inne att de inte borde ta den där ölen? 

Asch jag vet inte, jag kanske känner till svaren om jag tänker efter..eller inte.

Nej jag kan inte fortsätta skriva. Det blir inget förståeligt inlägg. Det inre kaoset blir för tydligt. Och jag tvekar om jag ska lägga ut detta på internet till allas beskådan. Men ändå..varför inte. Jag vill ju att ögon ska öppnas, då måste jag vara beredd på att ge lite av vad jag har .

 

På nåt sätt

Anders Eklund

Ja, då fick han livstid . Anders Eklund.

Livstids fägelse betyder ju inte att han sitter inne hela livet, tyvär. Någon gång kommer han ut och jag hoppas innerligt att han får vård på något sätt innan han släpps ut.

Han blev friskförklarad i de psykologiska testerna. Han visste alltså vad han gjorde när han begick dessa hemska brot. Men jag tror att man är sjuk om man kan begå brott ,trots att man vet att det är fel. Och sjuka människor behöver vård.

På jobbet framkom många synpunkter när vi pratade om detta. Till min förvåning var många för dödsstraff. Vilket jag tycker är att helt tappa respekten för livet. Dessutom känns det som om han kommer undan alldeles för lätt om ett dödsstraff skulle dömas.

 Nej han ska sitta inne, en lång lång tid.

Man kan bara hoppas att han känner grym ånger och inte är helt oberörd.

Vandring

Jag har ett projekt där jag ska vandra runt hela Gotland. Jag kör ut med bilen till stället jag stannade på förra gången, vandrar så långt jag orkar och vänder tillbaka. På så sätt blir det Gotland runt två gånger.

Idag sken solen så jätteskönt att jag satte på mig vandrarkläderna och tog med kaffetermosen.

Söder om Tofta stannade jag bilen och började gå mot Klintehamn.

Jag hittade en jättefin sandstrand som jag inte haft en aning om att den fanns. Hoppade sedan över ett trasigt stängsel och hittade en massa Får som gick och betade. Något nervös gick jag bland dem och letade extra noga om någon bagge stod och väntade med sina horn. Men nej, de bara tittade slött och forsatte med sitt.

.

Det kan hända mycket när man vandrar på Gotland. Helt plötsligt dyker en golfbana upp. Jag bestämmer mig för att gå på stranden nedanför banan med risk för att få en boll i huvudet.

Banan är väldigt lång och tycks aldrig ta slut.  Jag funderade på att gena genom hela golfbanan för att komma till vägen.  Men bakom mig hör jag ett surrande ljud och upptäcker att nån typ av golfvaktmästare förföjer mig med sin golfbil. Antagligen för att kolla att jag inte tog ett enda steg innanför golfbanan.

Mannen försvann tillslut men jag vågade ändå inte gena, I fall det  fanns kameror eller vaktmästare som gömde sig i sandbunkrarna. Turen blev på så vis väldigt lång och det var skönt att komma hem och slänga fötterna på sängen.

(Klicka på bilderna så blir de större)

       

Tro

Jag önskar jag hade en tro. En tro på en Gud som var god. En tro på att man kommer att leva vidare efter detta liv.

Det låter som om det är lätt att vara troende. Om man har det jobbigt kan man lägga allt i Guds händer. Man är trygg och är aldrig ensam. Eller, vad innebär det att vara kristen egentligen? Vad betyder det att man överlåter sig till Gud?

`Nej, jag tänker för mycket. Är för realistisk för att tro på en Gud. Det har hänt så mycket, FÖR mycket för att det ska finnas en Gud som hjälper. Vi är ensamma. Det finns inget liv efter detta. Krass och tråkig tanke. Till och med en tanke som får mig att känna sorg i hjärtat.

Sexighet

Alltså, tidningar är helt otroliga på att hitta ämnen som handlar om sex.

Hitta din sexiga stil, Laga den sexigaste maträtten.

Och nu, rubrik från Aftonbladet,  ”så kan finanskrisen göra ditt sexliv hetare”

Jag blir trött

Dödsstraff

Idag avrättas Richard Cooeys. Han dömdes 1986 till döden för mord på två tonåringar i Ohio.

Om man googlar på hans namn får man upp korta notiser om att han försökt skjuta upp avrättningen på grund av att han är för tjock. Att de som skulle verkställa avrättningen skulle få svårt att få in nålen. Artiklarna avslutas med vilken mat den dödsdömde åt i går.

Korta notiser som handlar om att mannen är för tjock och vad han åt. Inte en enda stavelse om det sjuka i att samhället berövar en människa livet.  Inte en enda stavelse om hur oetiskt det är, ingen fakta på hur många som är dödsdömda, ingen debatt.

Mannen får sin injektion och dör. Det enda samhället reagerade på var att han var några kilon för tjock och  att det på grund av detta skulle bli problem att hitta  venen giftet skulle in i.

 

Fakta:

Fakta om dödsstraffet i världen under 2007
Enligt Amnestys uppgifter avrättades minst 1 252 personer i 24 länder.

Minst 3 347 personer dömdes till döden i 51 länder. Fem länder stod för mer än 80 procent av alla avrättningar.
Kina, Iran, Pakistan, Saudiarabien och USA.

Läs mer här

Bilbekymmer

Det var ett tag sedan jag skrev. Känner att jag inte har något av värde att säga. Men samtidigt, hur många bloggar fnns det som handlar om…ingenting?

Jag funderar på bilar. Bland det bästa jag gjorde var att skaffa körkort.  Vilken frihet! Här på Gotland, utanför Visby måste man  nästan ha körkort för att kunna ta sig. Bussarna går inte allt för ofta.

Men så kommer räkningarna, skatten, reparationer och besiktning. Alla sparpengar jag ser kunde ha hamnat på resor och annat roligt. Men ändå väljer jag att ha kvar bilen.

Jag har 1,5 mil till Visby och mitt arbete. Jag har funderat på att sälja bilen och köpa moped. Det fungerar ju på sommaren men på vintern blir det kallt.  På sommaren kan jag ju även cykla till jobbet.

En tanke är att ställa av bilen på våren och sommaren och sedan ställa på den igen på vintern. Spar man nånting då? Blir skatten och försäkringen mindre?

Ja, det blir att fundera lite till.
Jag har placerat min blogg i
Visby på bloggkartan.se

Mamma

Regn och blåst. Jag gör inte mycket mer än funderar idag. Jag tänker mycket på mamma.

Det är två år sedan hon dog. Dom säger att första året är svårast, men jag vet inte.

Det första året hände så mycket. Jag fyttade hit och dit till familjehem, byte av skola, flytt igen, krångel med familjehem. Kände mig oönskad och hade inte tid att sörja. Jag har inget begrepp om vad som hände och när. Nu har allt lugnat ner sig. Jag har ett boende och ett arbete, men då jobbar jag istället hela tiden för att slippa känna.  I dag är jag ledig och då kommer allt i fatt mig. Då är det tungt.

Livet är ganska ensamt, men det är jag som valt detta och ä fortfarande övertygad om att ensam reder sig själv. Men just nu käns det inte riktigt så.

Här kommer två bilder. Ett på havet och på mammas favoritblomma, liksom min.

 

Resor

Jag har över en veckas komptid att ta ut. Det skulle ju passa bra att få ut och resa en liten sväng. Egentligen räcker det att hyra en liten stuga med öppen eld vid havet. Fårö kanske? Ta med en bra bok och bara vara. Vågar jag det?

Jag Skulle gärna vilja åka till Italien och Vatikanstaten också. Men helst vill jag till Nepal och vandra men det blir ett längre projekt. Jag var i Spanien för över ett år sedan och gick pilgrimsleden som löper tvärs över norra spanien. El Camino.

Jag var tvungen att avbryta efter ca 23 mil ( den är 80 mil lång) Men det var en fantastisk resa. Man kommer så nära naturen när man vandrar.

Jag vet inte var min längtan att få resa kommer ifrån. Jag kommer ihåg hur avundsjuk jag var på alla klasskompisar som kom hem och berättade om alla resor de varit på. Jag sög i mig som en svamp när de berättade och sökte sedan upp stället på internet och drömde att det var jag som hade varit där.

Jag är en drömmare, som undrar vad som finns bakom nästa krön.

Eremiterna i Tajgan

I ryssland finns det ett antal människor som kallar sig gammaltroende som lämnade det rysk-ortodoxa kyrkan.   De tar avstånd från ”världen” och isolerar sig runt om i Ryssland.

Jag läser en bok om en familj som bosatt sig ute i det ryska Sibirien. Mitt bland bergen och skogen. 25 mil från närmaste granne har de sex familjemedlemmarna byggt sig en hydda.  Det enda säkra sätet att komma dit är med helikopter. När det är vinter går snön upp till midjan. De riskerar att svälta ihjäl om trädgården inte ger någon mat. De riskerar möta vilda björnar och kan frysa ihjäl om vintern är för hård.

Av hampa har de vävt säckar att klä sig med. Stugan är mörk och sotig.

Familjen upptäcktes av en slump av några geologer som med helikopter letade järnmalm. Då levde fem stycken i familjen. Pappan och fyra barn som hunnit bli runt 30-40 år. De två yngsta hade aldrig sett någon annan människa.

Geologerna etablerar en kontakt och tillslut kommer författaren av boken jag läser i kontakt med familjen.

Han följer dem och tillslut är det bara en familjemedlem kvar, den yngsta dottern  Agafja. 

Trots svåra sjukdomar, och ensamheten ute i den Sibiriska vildmarken vägrar hon flytta till släktingar som delar hennes tro. Det är inget för mig ,säger hon bara och strävar vidare. Man har svårt att inte tycka om henne. Samtidigt som man blir lite irriterad över att on inte tar emot hjälp. Men hon är så övertygad att detta är det rätta. Allt är Guds vilja.

Jag kan inte annat än att bli imponerad av hennes styrka. Hon lever än idag där ute och är troligtvis i 60års ålder.

Vill du veta mer?Lläs boken om Eremiterna i Tajgan

Njutning

8 dagar i sträck på jobbett. Har sällan känt sån lycka av att gå av ett pass

 Det är precis som om man har varit sjuk en längre tid och plötsligt blir man frisk. En befrielse, och man njuter extra mycket än vanligt av ledigheten.

Nu ska njuta vidare med min fruktsallad.

Halal-Tv

Jag såg programmet Halal-Tv i går. Och fick många, många tankar som jag själv blev förvånad över.

Först tycker jag det är tråkigt att de bara tog upp problemen. Istället för att visa tre starka tjejer som vill förändra Sverige så fick vi se tre besvikna tjejer som jämförde tunnelbanorna mellan Danderyd och Alby. De visade upp stereotyper,en rik man framför sin fina dyra villa i Danderyd och tre killar som stod och hängde i Alby. Det gav liksom ingenting.

Att klassskillnaderna ökar känner alla till men jag kan någonstans tycka att man har visst personligt ansvar att förbättra sin situation. Det finns människor som bytt klasstillhörighet, människor som det har gått bra för. Intervjuva en sån person, fråga hur den personen gjorde. Ge lite bra förebilder och positiva synvinklar blandat med de problem som finns. 

Sedan kom den utsträckta ratade handen. Carl Hamilton som fick ett utbrott för att programledarna inte tog i hand och hälsade. Rätt eller fel? Nej att kläcka ur sig att de borde flytta tillbaka eller bo i en jordhåla om de inte skakar hand var idiotiskt sagt. Men det blev en debatt och vad tycker jag själv?

Jag tycker man ska respektera varandra oavsett etnisk bakgrund, men det är ju just  vid såna tillfällen som denna som det blir problem. Att man i sverige skakar hand är ju så djupt rotat.Liksom det är för muslimska tjejer att inte ta manliga peroner i handen.  Visst ska man få hälsa som man vill.

 Men vem är det som ska anpassa sig?

Inte undra på all krig här i världen

Fettsugning

Jag sitter just nu och ser nåt typ av amerikansk talkshow om hälsa.

I soffan sitter en mamma och hennes 14 åriga dotter och pratar om fettsugning.

När dottern var 12 år bad hon sina föräldrar om en fettsugning. De fick åka till Mexico för att göra den då ingen läkare i USA ville operera en så pass ung tjej.

De konfronteras nu i programmet och man undrar hur föräldrarna kunde tillåta detta.  Mamman säger att det är precis som att ge sitt barn en ny bil..!?

Det är så lätt att ta genvägarna. Hitta snabba lösningar på problem oavsett om det i framtiden leder till att man är tillbaka på ruta ett.

Var finns pappa?

På söndag är det fars dag. Jag undrar vem min pappa är. Hur ser han ut, har jag hans näsa eller mun?

Vad gör han, vad har han för intresse, vet han att jag finns?

Är han bra på att laga bilar? Jag skulle i såfall behöva hans hjälp just nu. Tändstift kan jag byta, hur enkelt som helst men att ta av en dragkrok som sitter som berg är knepigare.

Tänk vilka knäppa regler det finns egentligen. Jag var vid besiktningen och de klagade på att min avtagbara dragkrok inte gick att ta av. Men jag vill inte ha av den. säger jag.

Ja men den sitter osäkert, handtagen är trasigt. Säger bilbesiktningsmannen. Jag måste alltså såga av den på nåt sätt och sedan antingen köpa en ny för ca 3000 kronor eller omregistrera bilen.

Sedan klagade han att blinkersen hade fel färg. Det räcker med en ny lampa vad jag förstår men jag måste ändå in och göra kontrollbesiktning. Där är man verkligen maktlös.

Solen skiner och jag  borde utnytta det med motion.

Föräldralös?

Oj, är du föräldralös frågade någon.

Nej jag är inte föräldralös. Det finns ingen som är föräldralös. Mina föräldrar finns bara inte fysiskt närvarande.

Dom på jobbet tycker nog jag är lite hemlighetsfull. Jag pratar aldrig om min bakgrund, och sällan om mitt liv för övrigt. Det är svårt tycker jag. Vad ska jag säga liksom?

Och snart är det jul…..

Drömmar

Jag skulle vilja ha en båt. En eka eller en såndär med hytt så man kunde bo över.

Kanske inte det enklaste att underhålla och reparera när man är själv, men drömma kan man alltid.

Det räcker egentligen med en kajak.

Jul..igen…

Folk börjar prata om jul. Knäck ska göras, gardiner sättas upp och paket köpas.

Jag har otroligt dubbla känslor inför julen. Hemma firade vi inte jul. Det kom hem folk till oss som drack och drogade. Jag skulle passa opp. Hämta öl  i kylen , städa upp, torka spyor. Trippa på tå så ingen blev arg.

 Egentligen var det som alla de andra dagarna men det kändes mest på julen. Jag förstod ju senare att man firade jul genom att klä julgran, umgås med famlj, se Kalle anka , hälsa på tomten och sånt.

Jag ville också ha detta. Jag minns att jag frågade mamma en dag om vi inte åtminstone kunde ha julgran ett år. Jag gick och hoppades och så när julafton kom tog jag upp frågan igen och hon bara skrattade.

Ett annat år tog jag faktiskt pengar från mammas sambo. Gick ner och köpte den smalaste, tunnaste granen ( skulle ju släpa med mig den hem) och ställde den i hörnet i lägenheten. Jag hade inget att klä den med men jag var riktigt stolt över bedriften av att ha ordnat en julgran, tills mamma och hennes sambo kom hem och slängde ut den.

I plugget efter lovet visade klasspolare upp vad de hade fått i julklapp, jag fick såklart också frågan och jag hade stora problem med att hitta på saker jag fått. Jag minns en gång att jag sa till en person att vi var religiösa och inte firade jul. Jag hade väl läst det nånstans att vissa människor inte firade jul pga sin tro.

Så julen är väldigt laddad. Jag känner ibland att jag skiter väl i den traditionen men samtidigt vill jag också finnas med och ta del av den.

Nu är jag fri att skapa egna traditioner. Jag kan faktiskt köpa en egen julgran, klä den och triumfera.

Morgonrocksbekymmer

Dom har tagit strömmen här i några timmar. Tur batteriet till datorn var laddat. Men det är alldeles tyst. Ingen radio, ingen musik. Jag som alltid vill ha nåt i bakgrunden så inte mina tankar kommer ifatt mig.

Jag myser runt i min sköna flece morgonrock tills min lilla katt tyckte den såg kul ut.Han hoppade upp och satte klockrna i den. Sedan åkte han linbana längs med ryggen med resltatet att morgonrocken nu är en strimlad morgonrock.

Det regnar och blåser och jag undrar vad jag ska hitta på idag. Jag är ju ledig från jobbet.

Jag har precis läst ut en bok som handlar Josef Mengele och hans fruktansvärda experiment på barn. Ska skriva mer om den sen. Men nu vet jag inte vad jag ska läsa. Jag har massor av böcker i bokhyllan som ännu väntar på att bli lästa men det är rätt tunga böcker. Just nu känner jag för en lätt bok som man slipper engagera sig så mycket i.

Ha det så bra

Personligt?

Vad ska en blogg innehålla? Ja det bestämmer jag ju själv förstås. Jag funderar på hur mycket av mig själv jag kan lämna ut utan att det känns obekvämt. Och till vilken nytta ska jag skriva om mig själv?

Jag har ett behov av att skriva av mig mina tankar, men är detta rätt forum?  Genom att skriva om saker som varit och tankar som jag bär gör jag det synligt och jag kan titta på det utifrån på nåt sätt. Att få ner det i skrift gör så att tankarna liksom blir mer verkliga och dem blir lite lättare att reda ut. 

Ok men då kan jag lika gärna skriva i en personlig dagbok, fortsätter min tankegång.

Ja men då blir jag ensam om mina tankar. Och kanske kan jag med mina erfarenheter få någon annan att fundera vidare på sin egen situation eller ge mig tips på ideer och andra tankebanor. Samtidigt som jag ändå är anonym.

Så, ja, jag fortsätter ett tag till.

Katt

Dagens bild är på min lilla katt

Sig själv?

Hur tusan ska man veta vem man är?

Var som dig själv ,säger folk och då står jag där som ett frågetecken.

Förkylt

Näsan är täppt, kroppen värker och hostan skräller. I natt frös jag trots duntäcke och en sovsäck över mig. Det är tur att jag är ledig och inte behöver sjukskriva mig, det kostar ju så himla mycket pengar att vara sjuk. Samtidigt är det helt fantastiskt att bo i ett land där man faktiskt får pengar fast man inte jobbar.

För en tid sen fick jag en bunt Kalle Anka tidningar från en mycket klok person. Nu ska jag krypa ner i sängen och läsa dem. Perfekt förkylningsaktivitet.

 

Dagens tips:

För välmående:

Blanda två after eight i en stor mugg mjölk, värm i micro. Tillsätt valfri mängd kaffepulver och rör om ordentligt.Sätt dig i din bästa fåtölj och njut av denna kaffe latte special!